Ibland finns det gånger när livet känns fullständigt utan mening.   När precis allt går emot en och man inte finner en lösning på problemen. Så är det för mig just nu. Livet är hårt, mer eller mindre. Just nu mer än vanligt. Det är inte bara ett problem, det är många och alla kommer de som en kalldusch och sköljer över mig. Jag borde vara stark, men det är jag inte längre. Min styrka har svikit mig och jag bara existerar som ett tomt grått skal. Jag har nått absoluta botten och jag ser ingen väg ur det. Jag vill bara krypa under täcket och lägga där utan att behöva tänka och känna, sova mig igenom livet.

I går sa vi upp lägenheten. Vi har fått nog. Grannen under klagar över att vi går på golvet och hennes bror står och skriker på samhället att jag och min ”neger” lever om på nätterna. Enligt henne så börjar natten kl 20.00.    Hennes bror (som inte bor där) kom för några veckor sedan upp och hotade mig med knytnäven mot ansiktet att han skulle skicka polisen på oss. Golven knarrar och det är omöjligt att gå utan att det hörs. Inget vi kan göra något åt och man måste väl få gå på golven på kvällstid?! Vi har aldrig haft en fest där vi levt om. Enda gången vi ha haft folk hemma var när Nasser hade sina vänner här, inlägget under detta. Men vi satt ju bara och pratade och hade inga större ljud för oss, så det kan knappast vara ett problem -  förutom att vi var fem personer som gick över golven istället för tre.

Hyresvärden är förståss inte glad att vi säger upp den och har varit och pratat med grannen. Utan att något händer förståss, för han har pratat med dem förrut, efter hennes bror hotat mig i dörren. Det hjälpte förståss inte. De lovade att komma upp och be om ursäkt – vilket än inte har hänt. Vi väntade i går, men ingen kom.

Så nu är vi i flyttläge igen och det känns tungt. Vart ska vi flytta? Det finns förvisso många tomma lägenheter här i Åsele, men en sak är säker, jag kommer att kolla upp vilka grannar vi får innan flytt, hur standarden är, att det inte är svinkallt och att köket fungerar som det ska, att det finns tillräckligt med garderober och utrymmen och att tvättmaskinen ryms. Det ska finnas dörr till alla sovrum och vara så ljudisolerat att det inte hörs när man går på golven. Problemet är att det är tre månaders uppsägningstid, vilket innebär att flytten blir i juli/augusti.

Mer då… Bilen behövde lagas för 2400kr, sen ska den besiktas och förhoppningsvis är det inte fler fel som behöver åtgärdas.

Sonen var i slagsmål med en annan unge i förrgår. Han kom hem med blodig fläskläpp och grät över att killen hade slagit honom tjugo gånger i ansiktet och hoppat på hans rygg. I går ringde den andra ungens föräldrar och hotade med polis. Jag bad dem göra sin polisanmälan, för jag kommer att göra en motanmälan. Det är aldrig ens fel att två träta. Jag pratande givetvis med min son om att aldrig börja slåss och att han ska  försöka gå undan nästa gång. Mer än så orkar jag inte bry mig. Vill de göra en polisanmälan så får de väl göra det.

Det är otroligt tungt att bo i den här lägenheten när det finns så många problem här. Fönsterna blåser kallt om på vintern, det är ett hörn i sovrummet där det bara är 14 grader på vintern. Balkongdörren kan inte stängas helt och snö och is bildas nertill på vintern. Köket är bara katastrof, helt enkelt insatt utan en tanke på hur ett kök ska fungera. Det är vackert, men fullständigt obrukbart. Jag svär varje gång jag ska diska eftersom vattnet far mellan spis och diskho och ut över dörren under. Det finns inga avställningsytor intill spisen och ett och ett halvt underskåp att sätta burkar och maskiner i. Det räcker givetvis inte. Inget skafferi finns heller, så jag har fått ta mitt vitrinskåp för att ha torrvaror i. Garderober, vad är det? Det finns två vanliga garderober med två hyllplan vardera och sedan en hänggarderob och en trång hyllgarderob av äldre modell där man inte har någon översyn om vad som finns där. Fler finns inte och källarförrådet är en liten gammal potatiskällare där man inte kan förvara tyger utan att de luktar jord om dem. Golven knarrar och grannen under har grova psykiska problem och är fullständigt oberäknerlig. Men nu är lägenheten uppsagd som sagt, så det problemet är på väg att lösas – hoppas jag.

Arbete… Jag behöver ett arbete – NU! Jag och Nasser nöter sönder varandra här hemma när vi umgås 24 timmar om dygnet. Ekonomin är i botten och självförtroendet likaså. Vi har mer än ett problem och vi måste lösa dessa om det ska fungera.

Förhoppningsvis går det att lösa alla andra problem också, för det är betydligt fler än vad jag har skrivit om nu. Om någon har lite styrka att ge mig, så behöver jag det nu mer än någonsin.