Asylsökande Nasser Abiat och hans hustru Ingrid är beredda att ta striden hela vägen till EU-domstolen
(Bild och reportage: Jan Johansson)

I början av december skickade Nasser Abiat ett öppet brev till Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik, där han ifrågasatte beslutet att utvisa honom till Iran. Nu har svaret anlänt. Det säger egentligen ingenting, säger hustrun, Ingrid Abiat.

Julen har varit avslagen hemma hos de gifta paret Nasser och Ingrid Abiat i Åsele.
Mycket av deras gemensamma tid har använts till att studera dokument och planera en överklagan till Förvaltningsdomstolen. Nu har de också beslutat sig att föra ärendet vidare om det även blir ett nej i den instansen.

Inte tagit på allvar
- Vi är inte främmande att föra kampen ända upp till EU-domstolen, säger Ingrid Abiat.
Familjen är mest upprörd över att Migrationsverket inte tagit deras synpunkter på allvar. De har i första hand velat få svar på varför myndigheterna inte dömt enligt de nya direktiv som tagits fram efter att läget förvärrats för återvändande flyktingar till Iran. I svarsbrevet konstaterar Migrationsverket bara vilka paragrafer som gäller och att det fortfarande finns utrymme för individuella tolkningar av enskilda asylärenden, samt att ärendet går att överklaga.
- Det var väldigt opersonligt och de har inte förstått vad vi ville med brevet. Vi vet att Mikael Ribbenvik inte kan ändra på ett beslut, men det här svaret var egentligen ingenting. Det var saxat och klippt från en lagbok och anvisningar som man kan hitta på nätet, säger Ingrid Abiat.

Skapa diskussion
Hon menar att de borde ha berättat hur de nya beviskraven tillämpas från och med i år på de flyktingar som anländer från Iran. Det positiva, anser hon, är att brevet skapat en diskussion om hur vittnesmål ska bedömas när originaldokument inte går att få fram från slutna länder.
- Vi hoppas att brevet kan sätta fingret på att man inte följt de nya direktiven.

Kan gå fort
När Förvaltningsrätten avgjort ärendet återstår det att söka prövningsrätt i Migrationsöverdomstolen. Om den vägrar att ta upp målet så kommer Nasser Abiat att utvisas.
- Nu kan det gå väldigt fort. De vi har pratat med säger att det kan röra sig om uppemot tvåtre månader från och med i dag.

Publicerad i VK: 27 december 2011 kl 22.55

Julkort 2011

Det senaste utvisningsbeslutet kom både oväntat och chockartat för makarna Nasser och Ingrid Abiat i Åsele.
FOTO: Jan Johansson

Hemma hos Nasser och Ingrid Abiat är den första decemberdagen grå och kall. Den tidiga julklappen från Migrationsverket var stenhård. Just nu står livet stilla. Att gå och vänta på beskedet om utvisning är själsdödande, säger Ingrid Abiat.

Nasser Abiat som varit politisk aktiv i den arabisktalande södra delen av Iran har förlorat en av sin viktigaste strider. Efter två år i Sverige riskerar han att behöva lämna sin fru och den trygga vardagen i Åsele.

 

Fruktar för sitt liv Han fruktar både för sitt och sin familjs säkerhet i Iran. – När jag kommer tillbaka kommer jag troligen att fängslas och torteras. Jag blir kanske avrättad. Många araber har avrättats i det här området, säger han.

 

Nasser Abiat har varit politisk aktiv via en blogg på nätet och han har blivit intervjuad flera gånger av en arabisk tv-kanal som berättat om hans politiska kamp mot den nuvarande regimen i Iran. Han har också byggt upp en utställning under sin tid i Åsele i sin strävan för mänskliga rättigheter i sitt hemland.

 

Det är också därför som han inte kan tänka sig att återvända. – Jag fruktar för mitt liv om jag återvänder till Iran. Ett par dagar efter att jag gav intervjun i den arabiska tv-kanalen Tishk greps min bror av säkerhetspolisen. Han visste ingenting om det här, men han satt ändå häktad i 27 dagar innan han släpptes.

 

“Att gå och vänta på beskedet är själsdödande“

 

Nasser och Ingrid Abiat som varit gifta i ett år har överklagat utvisningsbeslutet ett flertal gånger och den senaste gången var han övertygad om att han skulle få stanna eftersom Migrationsverket blivit välvilligare inställd mot politiska flyktingar från Iran.

Inte trovärdig. Nu visade det sig att det inte gällde för Nasser Abiat.

 

I beskedet står det att han inte har kunnat visa upp tillräckliga trovärdiga skäl för att få stanna i Sverige. De menar att hans politiska engagemang har legat på så låg nivå att det troligtvis inte har upptäckts av de iranska myndigheterna.

 

Det ställer han sig mycket frågande till. – Jag hade gripits ett par gånger innan jag lämnade Iran och avtjänade en villkorlig dom på tre år. Jag misstänker även att min telefon avlyssnas när jag ringer hem till mina föräldrar.

JAN JOHANSSON

Publicerad i VK: 16 december 2011 kl 01.26

Klicka på bilden för att läsa artikeln fullstor i nytt fönster

Mina kommentarer angående detta:

Det finns lite faktafel här, inte många men jag vill ändå rätta dem. Nasser har varit i Sverige i tre år, inte bara i två. Han har haft tre utställningar, inte en. Hans mobil är bevisligen avlyssnad när familjen ringer från Iran, inte när han ringer dem, inte som vi kan bevisa i alla fall.

Den psykiska pressen är enorm, både för Nasser och för mig och den blir värre och värre ju längre tiden går. Det går inte att planera ens en dag framöver. Vi kan inte planera någonting för framtiden, t.ex om vi ska flytta till en annan stad för bättre chans till arbete, eller studier.  Vi vet ju inte om vi får leva tillsammans i framtiden överhuvudtaget. Jag kanske blir änka om Migrationsverket får som de vill? Det sliter enormt på vårt förhållande att inte veta ens för någon månad i taget. Vad vi vill verkar vara underordnat. Var är de mänskliga rättigheterna för oss att få leva ett normalt familjeliv?

Uppdaterat 19 dec 2011

Artikeln finns även med på Asyl-Nytt den 19 december 2011

I dag var jag på HemKörts julkonsert på folkets hus. Vilken upplevelse måste jag säga. Det spritter i kroppen fortfarande av all ljuvlig sång och musik som de bjöd på. Nu äntligen har jag lite julkänsla i själen.

Jag fattar inte att vintern är så sen. Förra året så hade plogbilen varit ute minst två gånger vid den här tidpunkten.

I helgen ska jag leta fram grangirlangen och fästa fast den på balkongen. Lika bra att passa på innan snön kommer – om den kommer? Men jag är tveksam till det. För ska det vara så här kallt så kommer det ingen nederbörd och då är det bara frosten som visar att det är vinter.